Idag skriver Bohusläningen om svaga skolresultat i kommunerna.
Munkedal hamnade på en bottenplats bland de jämförda.
Låt oss titta närmare på det här.
Sedan 2020 har sammanlagt 468 elever genomgått åk 9. på Kungsmarksskolan.
Av dessa har 188 av dem inte uppnått behörighet till gymnasiet.
Ett snitt på knappa 60%..
2025 var ett dystert år då endast 55,8% uppnådde gymnasiebehörighet, vilket är oroande….
De bästa skolorna i landet uppnår 100% och rikssnittet ligger på 83,5%
Om man ser det i stort så kostar varje elevdag i skolan närmare 700 kronor av skattemedel. Då ingår lokaler, lärare, studiematerial och mat.
På ett år blir det i runda slängar 137 000 kronor och i en hel skolgång på 9 år investeras ca 1,2 miljoner per elev…
Att då under dessa 360 skolveckor under 9 år och med 1,2 miljoner inte lyckas uppnå rikssnittet är förstås oroande dåligt.
De officiella förklaringarna är många och pekar oftast på två faktorer. Föräldrarnas studievana och socioekonomiskt svaga områden.
Men den faktiska kedjan är lång och den sammanhållande länken är skolans ledning och dess förmåga att både styra upp men även anpassa sig efter förutsättningarna i den långa kedjan av
Föräldrar>kultur>studievanor>graden av ordning & reda>förmågan att motivera>skolledarnas förmågor att rekrytera och leda>lärares förmågor att lära>elevers egen förmåga>seriösa analyser av läget hos alla berörda>att alla inte passar till allt>att vi är olika.
Detta ämne behöver vi borra djupare i under närmaste tiden…
Läs gärna:
https://www.bohuslaningen.se/nyheter/tanum/laga-betyg-i-grundskolan-oroar-politikerna-i-tanum.550fc6c5-bd32-4f9f-b525-d69b99af0813