Under den nuvarande mandatperioden har fokus legat på det från början dödsdömda projektet Örekil.
Den politiska majoriteten bestående av SD, M och KD valde tidigt att låsa fast sig vid ett enda alternativ.
Någon diskussion om andra lösningar var aldrig aktuell.
Den namninsamling som samlade över 1100 namnunderskrifter avfärdades helt.
Man behöll skygglapparna på tills man insåg exakt det som de allra flesta gjort innan,
nämligen att Örekil som plats är både dåligt och för dyrt.
Man höll på prestigen ända ner tills man kört i diket.

De flesta vet hur riskfyllt det är om man satsar allt på bara ett enda kort.

När Örekilprojektet började krackelera fanns det ingen alternativ strategi att falla tillbaka på.

Det vi ser nu är nya turer, nya förslag och återigen osäkerhet kring hur kommunens skolor egentligen ska organiseras.
Moderaterna avser nu att inom sin egen majoritet lägga fram ett helt nytt förslag,
att via ett initiativärende inom sin egen majoritet, starta ännu en utredning.

Efter alla år av diskussioner, analyser och tidigare utredningar är det svårt att inte undra
vad ytterligare en utredning egentligen ska tillföra.
Skolfrågan i Munkedal har redan utretts, stötts och blötts under lång tid. Problemet har knappast varit brist på underlag.

Under tiden växer frustrationen bland invånare och föräldrar som vill veta hur framtiden ska se ut för deras barns skolgång.

I flera artiklar i lokal media har boende i både Stale och Foss Väster varit tydliga, de vill ha kvar sina F-6-skolor. För många handlar det inte bara om skolbyggnader utan om trygghet för barnen, rimliga skolvägar och levande lokalsamhällen.

Men den nuvarande politiska ledningen hamnar gång på gång i nya rundor av osäkerhet och omtag, troligen på grund av en inre oenighet i frågan redan från start.

Då kommer många att minnas det svek som SD och KD stod för, när man bytte röster mot ett löfte om att behålla de små skolorna.
Dessa två partier kommer ha ytterst svårt att skapa trovärdighet helt oavsett vad de lovar.

När politiken gång på gång ändrar kurs och saknar en plan för vad som händer om huvudspåret spricker, riskerar förtroendet att undergrävas ännu mer.

Munkedals invånare förtjänar en skolpolitik som bygger på långsiktig stabilitet, inte fler prestigeprojekt som körs i diket och sedan ersätts av ännu en utredning.

Rolf Berg
Rolf Jacobsson
Carina Thorstensson
Patrik Ottosson
Stefan Karlsson
Sven-Arne Thorstensson
Michaela Baumgart

Styrelsen för
Ansvar i samverkan